Helgen har varit bra – goda grannar på besök – besök hos goda grannar. Ungarna har lekt och lite julkänsla börjar komma. Härligt.
Igår hade Victor hockey i Norrköping som slutade på sjukhuset dock. Fick ett samtal från en av hockeyföräldrarna ” Ehhh…Victor är på sjukan. (TYSTNAD) Antagligen bruten arm – han skrek – det hördes att det var nått som var av” IGEN!!!!
Finns det något värre än sådana samtal? Man hör liksom på personen i andra änden att något har hänt , man känner hur hjärtat börjar dunka och pulsen slå. Och det värsta av allt – vi var inte där!
Nåväl några hockeymorsor följde med honom till akuten och Micke slängde sig i bilen. Det blev till slut ett rosa gips och Victor mår bra. Han hade lite ont inatt men känner sig lite piggare nu.
Vill inte ens tänka på vad som händer nästa gång…
Men ska man bli ett hockeyproffs så ska man! Jag stödjer honom till 100% men ogillar skadorna!
Min Victor är en hårding <3