Ikväll har jag och de små tjejerna varit och hälsa på hos mormor och morfar. Vi hade med oss Trasan som skulle få hälsa på sin son Morris för första gången sedan han flyttat. En av kattungarna flyttade hem till mamma vilket jag är väldigt glad över, då kan vi pussa och krama på honom när vi vill. Barnen tycker förstås också att det är roligt att mormor har en katt. Första mötet blev lite avvaktande, Morris lade sig på ryggen och fräste lite. Men samtidigt så blev han väldigt nyfiken och ville leka. Trasan är ju verkligen världens snällaste katt, mer åt det fåniga hållet hahaha.

Bollen var intressant en liten stund sen ville Trasan gå på upptäcksfärd, det fanns ju en massa nytt att upptäcka!

Med Morris hack i häl så försökte Trasan söka skydd hos mormor och morfar. Påfrestande liten kattunge den där Morris hahaha! Sådana är dom barnen. (Jag tafsar just nu med mitt stora barn, undrar just när han tänkt att flytta hemifrån :-))

Ragdoll är verkligen en fantastisk katt, mer som en hund. Lugna, harmoniska, avslappnade, trygga och gosiga! Vackra att titta på är dom också. En riktigt familjekatt, passar bra hos barnfamiljer. Våran Trasan går dessutom i koppel 🙂

Efter att djuren fått all uppmärksamhet så tyckte Tuva-Li att morfar skulle busa med henne. Hon är verkligen morfars tjej. Sedan berättade hon för mormor vad hon önskade sig i födelsedagspresent och att hon varit hos tandläkaren igår. Inga dumma tandtroll hade flyttat in i munnen som tur va.

Jag gick en promenad tidigare idag, behinnorna gör fortfarande ont. Men efter sådär 3 kilometer så kändes det bättre. Hädanefter så ska jag köra liniment innan jag tränar. Hjälper kanske någon?

Ikväll blir det en tidig kväll, känner mig helt slut i kroppen.

Att få fotografera min barndomsvän och hennes vackra mage gjorde att jag fick tårar i ögon. Så efterlängtat barn, precis som alla andra barn såklart men vägen hit har inte varit lika enkel som för en del andra kanske. I tolv år har Madelen försökt att bli gravid som återkommande har slutat med tårar och besvikelse. I tolv år med hjälp av olika metoder så har det inte gått. Jag har delat sorgen med henne, samtidigt som jag undertiden själv berikats med nio friska barn. En känsla som är svår att beskriva. Lite som att slitas mellan glädje och sorg. Madelen har självklart varit glad för min skull varje gång jag fått barn men samtidigt så vet jag att hon burit en stor sorg inom sig. De säger att de inte kan ge mig någon förklaring på varför jag inte kan få barn, men de sa att jag antagligen aldrig skulle kunna få ett eget biologiskt barn. Ord hårdare än ett knytnävslag i ansiktet. Ord så starka att de kunde ta död på livet. Vad svarar man på det? Hur stöttar man sin absolut bästa vän genom något sådan? Varför ska sorg och glädje ligga så nära varandra?

Varje gång jag väntat barn så har det varit den lyckligaste tiden i mitt liv, varje graviditet har varit lika speciell. Men varje gång jag har berättat det för min vän så har det gjort ont i mig. Till slut accepterade hon det faktum att hon själv aldrig skulle få uppleva det, hon var med när jag födde barn och det var som hon sa det närmaste hon någonsin skulle kunna komma. Jag var ensamstående och gravid med mitt tredje barn, att ha henne vid min sida var tryggt. Det var den lyckligaste stunden i livet och helt självklart att dela med henne. Att låta henne få uppleva det var det finaste jag kunde ge henne.

Jag har alltid vetat!

Men på något sätt så har jag alltid känt på mig att hon skulle bli mamma. Så många gånger som jag avslutat våra långa samtal om barn genom att säga att jag vet att du kommer bli mamma en dag och du kommer bli den bästa mamman någonsin! Hon har blivit arg på mig, förståeligt kanske men känslan har alltid funnits där. Jag vet inte varför men den har det. Jag har alltid vetat! Den dagen i oktober när Madelen ringde mig och grät och sa att något var fel blev den lyckligaste dagen i hennes liv. Något chockad så fick hon se det lilla tickande hjärtat på en skärm på sjukhuset. Jag grät hejdlöst, kunde inte sluta och känslan var helt otrolig! Det hon kände då finns det nog inte ord för. Hon kunde inte prata på några timmar. Ååå jag är så lycklig för att jag fick dela just den stunden med henne! Madelen har sin underbara Fredrik vid sin sida, men vi brukar skoja om att den här bebisen kommer ha två pappor, glad över att han vill dela med sig av våran Madelen och känner mig otroligt hedrad över att de vill att jag ska vara med på förlossningen ♥

Jag har själv aldrig låtit mig fotograferas när jag varit gravid något som jag ångrar så himla mycket idag. Det blev jättemånga fina bilder på Madelen, nu har vi förevigat världens vackraste mest efterlängtade mage och lilla Alice kan komma ♥

Kram / M

Godmorgon! Här är det fjärilar i magen inför inskolningen på nya skolan. Grabbarna är fnittriga och vill bara komma iväg. Roligt att träffa nya kompisar, och samtidigt läskigt. Idag ska barnen få se mera av skolgården och de osynliga gränserna. Jag misstänker att de gränserna kommer att passeras både en och två gånger hahaha.

Mina fina killar ♥

Ta hand om er så länge så hörs vi sen!

Kram / M

Kände mig fin idag, eller finare än vanligt. Det känns som jag numera alltid går omkring i träningskläder. Det är ju också fint men väldigt mycket mera bekvämt. När man helt plötsligt ska ta på sig ”vanliga” kläder så känns det ovant. Dagens aha var när jag provade kläder och de satt löst. Hejdå till min osvarvade kropp och hej till min gamla (nya) kropp som sakta men säkert kommer tillbaka. Mina kläder i garderoben har saknat dig och mina nya kläder är ivriga att få använda dig hehehe! Jag älskar kläder, osunt mycket tror jag. Jag har fått det av min mamma. Min mamma har antagligen mera kläder än vad som rymmer en fotbollsplan. Okej jag överdriver lite men det är inte långt ifrån. Min mamma skulle kunna bli en ”oldie” fashionblogger som inspirerar med outfits, smink och annat som hör till. Smink, undra om hon inte har lika mycket smink som kläder? Hon kanske skulle börja vlogga, göra teturiols på hur man sätter en bra makeup. Varför inte eller hur?

Om någon frågar min vilken stil jag har så kan jag inte riktigt svara på det. Jag gillar att blanda olika stilar och jag gillar att förändra. Men återkommande så får jag höra att jag ofta har på mig lite ”tantiga” kläder. Det kanske stämmer, jag gillar söta blusar och tantklänningar. Jag hade en fas i mitt liv när jag gick i bagybyxor, tajt kort t-shirt och filaskor. Pappa blev tokig på mig när jag snodde hans gamla kostymbyxor men fasen vad snygg jag var! Jag tror inte att jag någonsin kommer att ta tillbaka den stilen.

Jag har fått hem mina nya italienska Superga skor. Ååå jag ÄLSKAR dom! Ni som gillar converse, prova ett par Superga ni kommer inte ångra er. De finns i olika färger och passar till allt!

Prisvärda, snygga och supersköna! Ni hittar dom HÄR! 

Nu måste jag fråga er som vet, och snälla du som kommenterade om att jag inte skulle glömma att ansöka om ESTA-visumet innan jag åker till New York. Vad är ESTA-visum och varför behöver jag det? Trodde bara man behövde visum om man skulle stanna en längre period? Hjälp jag blir så nervös, berätta gärna för mig. Tur jag har er som håller reda på mig.

Idag har jag haft en vilodag! Benhinnorna har inte gjort ont på hela dagen, men jag måste nog tyvärr hoppa över att springa imorgon också för säkerhetsskull. Istället ska jag cykla, om vädret tillåter. Det har ju varit sjukt deppigt väder nu några dagar. Kallt och regnigt. I NY så är det varmt, ååå vad jag längtar! Mirka och jag pratade lite om hur man ska packa idag, hon nämnde också att hon uppskattade era tips. Mirka har förresten bytt bloggportal och är numera egen, ni hittar henne HÄR! 

Berättade jag att jag fotograferade min barndomsvän Madde idag? Hon är så vacker, hon klär i magen och det strålar om henne! Tänk att hon efter sååå många års längtan äntligen ska få bli mamma. Jag fick liksom bita mig i läppen för att inte börja tjuta. Efter allt hon har gått igenom, det var verkligen hennes tur att bli berikad med ett barn. Min glädje är obeskrivlig. Jag är så glad att jag får vara del av hennes liv, vi har en fin och sann vänskap! Var rädd om era vänner ♥

Imorgon börjar dagen tidigt, jag ska boka in möten i Stockholm. Planerar en liten tripp dit i veckan, jag har fått äran att få vara med i en liten produktion. Jag älskar verkligen att jobba med media. Dessutom så ska jag träffa några helt fantastiska kvinnor!

Sov gott och ta hand om varandra!

Kram / M

Efter mina pass i veckan så är jag supernöjd med ett resultat på lite över fyra mil. Jag har precis börjat använda runkeeper, fattar inte varför jag inte haft den appen från början!? De andra apparna var inte pålitliga alls och inte alls lika bra. Apropå appar, jag har kört en annan träningsapp som riktar sig mot kvinnor och mammor nu ett tag. Den är verkligen super! Jag sska fortsätta att träna med den ett tag till sen ska jag presentera den för er.

Baksidan av att jag ökat träningsdosen är att jag dragit på mig ett medialt tibiasyndrom dvs en benhinneinflammation! Fasen också! Mina onda muskler, knivskarpa smärtor och ilningar i benen spräcker ambitionerna. Nu måste jag vila och dra ner lite på tempot. Träna andra muskler och tänka om med träningen ett tag tills det känns bättre.

Istället får det bli några mil på cykeln istället, jag vill verkligen bibehålla konditionen och styrkan. Det är ca tre veckor kvar tills loppet i New York. Jag måste vara smart och snäll mot mig själv nu och inte tänka för ivrigt! Dessutom så är det här inte en tillfällig prestation, tvärtom så har det här blivit en start på något nytt, bättre och sundare. Efter New York så väntar nya utmaningar! Något som jag ska berätta mera om senare.

I helgen så fick min stora pojke mig att brista i tårar. Inte på ett negativt sätt utan på ett fint sätt. Och fasen er om ni har något negativt att säga om det nu. Har ni åsikter så håll dom för er själva! Jag vet att det brukar storma lite extra när jag skriver om tatueringar. Det är fult, trashigt och osmakligt. Ja det är vad jag fått höra tidigare. Men alla ”haters” gå och dö eller nått! Det här är bland det finaste ”jag” fått ♥

Älskar verkligen Victors sätt att visa sin kärlek hehehe. Han är ganska söt fast han måste vara lite tuff ibland. Nu har han mamma intatuerat på handleden. Lite som hundtricket morsan, jag är en varm go och charmig svärmorsdröm som har tatuerat in mamma. Sa jag att han var charmig? Hm! 

Tack för alla tips om packning till NY. Jag ska definitivt ta till mig dom. Jag börjar få lite resfeber nu men jag förtränger det så länge jag kan och löser det på plats med en flaska cava, det känns moget och genomtänkt osv.

Nu ska familjen belönas med chokladpudding efter en regnig städdag! Hoppas solen kommer tillbaka snabbt nu så vi slipper att vara inne och städa.

Kram / Madeleine

Äntligen kom fredagen! Hur var eran dag? Jag har körde ännu en vab-dag, lilla Emmy hade som jag misstänkte öroninflammation. Tänk att man som förälder bara vet att det är så. Idag mådde hon i alla fall mycket bättre så jag tror att det kan ha värkt hål i örat och att det värsta lagt sig.

Jag tog med Emmy på en promenad, hon älskar att vara ute och skulle helst vara det hela tiden. Men eftersom hon haft feber så har jag inte velat ta ut henne. Hon blev jätteglad för att sitta i vagnen och jag fick några kilometer i benen. Att jogga med barnvagn är så himla jobbigt, eller det jobbiga är att man inte kan använda sina armar under joggen. Löptekniken blir inte den bästa, men däremot så får man definitivt motion. Imorgonbitti blir det en kopp kaffe och jogg utan barnvagn, det ser jag framemot! Engla-Freja vill gärna följa med, hennes grej är att springa. Hon har alltid gillat det och kan springa hur länge som helst utan att bli trött.

Engla-Freja idag…

Adam däremot han springer bara om han måste, eller om han har en fotboll framför sig. Han är lite lat den lilla gossen. Och ofta så kommer han undan med att han är så söt.

Nu till en annan sak, New York! Hur ska jag tänka när jag packar? Så lite som möjligt eller hur? Någon pratade om att man kunde köpa vacumpåsar (heter det så?) för att göra mer plats i resväskan. Är det någon som har erfarenhet? Jag planerar att shoppa en del såklart och vill kunna få med mig så mycket som möjligt hem. Ni vet att jag uppskattar alla era tips, så är det någon som brukar resa lite längre och har bra tips så dela gärna med er!

Nu ska jag krypa ner i sängen och lägga mig bredvid Emmy♥

Kram / Madeleine

Har varit lite ur gängorna, det blev visst lite värre innan det kommer bli bra. Inte ens Villfarelser kunde muntra upp stämningen. Wille har varit krasslig hela veckan, hans medicin är snart slut så imorgon tycker jag han borde blivit bättre. Sedan tre dagar tillbaka så har även Emmy blivit dålig. Hela natten grät hon och hade feber, och idag så har hon skrikit och klagat på aj aj i örat. Jag ringde jouren och fick en tid, jag är ganska övertygad om att hon har fått en öroninflammation.

Lite bitter över att jag inte fick till träningen igår heller, saker kom emellan. Onödiga saker, nej jag är inte bitter inte alls. Om barnen somnar snart så ska jag ta tag i det efter att Emmy varit på jouren. Jag har inte tid att prioritera bort träningen just nu. Kondition är färskvara, även om grundfysiken finns där, och den finns inte heller just nu känns det som.

Inte bara jag som är nere just nu, det verkar vara en återkommande trend hos många i familjen Ilmrud. Charlie och jag har haft våra duster nu varje kväll. Han kan verkligen inte förstå att han måste gå och lägga sig när solen är uppe.  Det är orättvist mamma! Han skriker så hela grannskapet hör honom. Man skulle kunna tro att jag slår ungen så pass låter han! En rejäl pipa har han den lilla skruttungen! Men de här diskussionerna blir det varje vår och sommar med några av barnen. Och jag minns själv hur konstigt man tyckte det var. Humöret på topp!

Nu ska jag öppna paket som har kommit på posten idag! Wiiiii har jag någonsin sagt att jag omges av otroligt fina vänner som är bäst på att muntra upp mig ♥

Vad rädda om varandra, vi hörs sen!

Kram / M

Idag var det en stor dag för tvillingarna Ilmrud. Vi har nämligen varit på inskolning på nya skolan där grabbarna börjar till hösten. Mina tuffa yrväder som annars inte alls är blyga ville helst krypa upp i knät på mamma. Det var nog lite läskigt vilket inte är så konstigt kanske. Det var med bubbla känslor som vi gick in på Södra skolan, både Charlie och Colin vill ju helst gå kvar på Vättern skolan där de har alla sina vänner. Men trots det så gick det faktiskt ganska bra tyckte det efteråt. Vi har ju Ellen… Sötnosar, de har en tjejkompis från dagis som också kommer att gå i samma klass och det känns nog lite tryggt skulle jag tro. Nu ska vi tillbaka nästa vecka och leka ute på skolgården och lära känna miljön lite mera.

På eftermiddagen så festade barnen till det med bullar. EmmyLou älskar bullar Emmy vill ha bulle, mamma Emmy vill ha bulle! Ibland får man tänja på reglerna, idag fick Emmy bjuda på bullar 🙂

Själv blandade jag till citronvatten! Det låter kanske inte lika exotiskt men jag har för en gång skull lärt mig att gilla citronvatten. Vanligt vatten överhuvudtaget, blää! Men jorå nu så har jag lärt mig hahaha. Det ni!

Jag bloggade inte igår, det märkte ni kanske? Jag kände att jag behövde en ”ledig” dag. Har haft lite mycket omkring mig känslomässigt, så kan det bli ibland. Tänk om livet alltid kunde vara topp, hur roligt skulle det då vara. Men vet ni man kan muntra upp sig med Villfarelser 🙂 Gå genast in på instagram och följ honom, jäkla rolig snubbe hehe!

Hahaha roligt va!? Alla kanske inte har min humor, den kan vara ganska torr ibland. Men det här skrattar jag åt jämt 🙂

Har gått och joggat över en mil idag. Jag hade med mig Devil på första rundan, det märks att han börjar bli gammal min lilla gubbe. Strax över 4 kilometer sen låg han och flåsade hemma på hallgolvet när vi kom hem. Andra rundan hade jag sällskap av den HÄR tjejen. Vi tog inte ut oss, men vi traskade på ganska bra. Härligt när man får sällskap, allt blir så mycket roligare då. För er som är fotointresserade så kan jag tipsa er om att kika in hos henne, superbra tips från proffset!

Nu ska jag krypa ner och lägga mig bredvid Emmy för tidigt imorgonbitti blir det ett tufft styrkepass.

Kram / M

Idag har jag unnat mig lite egentid och besökt Emelie som har fixat mina naglar. En vardagslyx för mig. Jag kände för mörka röda naglar, det är elegant och klassiskt. Vissa saker är tidlöst, precis som marinblått. Jag älskar blått!

Förutom naglar så har vi varit super ytliga och bara pratat om en massa smink och kläder idag hehehe, ibland är det skönt att bara prata om (o)viktiga saker. Emelie hade varit på mall of Scandinavia i helgen och köpt ett supersnyggt nytt läppstift no.11 på Inglot cosmetics. Funderar på att själv beställa några, de är så jäkla bra! Långvarit resultat som inte kletar eller glider utanför läpparna. Annars så väntar jag tills vi åker till New York, Inglot finns nämligen i Manhattan 😀

Förutom att Emelie har egen salong så brukar hon assistera mig mellan varven när jag behöver backup. Därför känns det  extra skönt att vi kommer ha med Emelie i New York! Vi kommer uppdatera så mycket vi bara kan och vi kommer ge er de bästa New York tipsen. Allt från träning, shopping och mat. Emelie har varit i New York och känner till en hel del ställen som vi inte får missa!

Eftersom jag ligger i hårdträning så händer det en hel del med kroppen vilket är en stor bonus. Mitt mål är att komma i alla klänningar som hänger i garderoben och väntar. Skulle vilja ha med mig några av dom på resan, men tyvärr så har jag inte kommit riktigt dit ännu. Nu är det några veckor kvar så kanske kanske kanske kommer någon av dom att passa lagom till att vi åker.

En av mina blå favoriter som inte går att stänga i ryggen än men snart så! 

Igår efter mitt träningspass så stannade vi till vid skolan och lirade lite basket. Något som många kanske inte vet är att jag hållit på med bollsporter i många år. Och jag var nog ganska duktig på det. En del skills sitter kvar minsann hehehe, ni kan se själva HÄR! Innebandy har jag alltid tyckt om, jag kanske borde börja spela igen bara för att det är roligt. Jag är en jäkligt dålig förlorare dock, det är inte alltid så bra. För några år sedan så tränade jag några gånger med mammalaget i solfjädern, vid ett tillfälle så mötte vi Motala sjukhus lag. Jag gick ju all in såklart och blev nerpressad av en typ två meter lång ambulansförare och fick en härlig lårkaka hahaha. Men sådant får man räkna med 🙂

En bild tagen för tre år sedan, med en liten Tuvis.

Ikväll har jag också hunnit med en sväng till jouren, Wille har haft hög feber och väldigt ont i huvudet i några dagar. Men ikväll stod han inte ut längre trots värktabletter och dessutom så fick han ont i öronen också. Doktorn undersökte honom noga flera gånger och började prata om hjärnhinneinflammation. Det hela slutade med att vi fick en kur med avopenin, för öroninflammation som han tyckte han kunde se att det var. Nu hoppas vi att det släpper fort och att Wille blir frisk! Ta hand om er…

Kram / Madeleine

Vilken dag vi har haft! Hoppas även du har haft en fin dag med mycket sol. Jag hoppas det är sommaren som är på ingång och att den är här för att stanna. Det blev en liten promenad i förmiddags och sen har vi bara varit hemma och myst. Till allas stora förtjusning så gjorde jag en potatisgratäng och stod i köket för en gång skull. Som en riktig bullmamma. Har inte alls haft lust att stå i köket på ett tag, hade lätt kunnat hyra en kock som fixa käk till oss hahaha. Ibland så har jag verkligen ingen inspiration till middagar, jag tycker vi äter samma typ hela tiden. Vilket i-landsproblem, jag skäms. Men grillat kan man aldrig tröttna på va?

Eftersom jag har världens mest väluppfostrade ungar så satt alla som tända ljus vid bordet och väntade på mat…

Inte nog med att dom är väluppfostrade, de är rena och fina med!

Hahahaha jag fattar inte, Adam är alltid skitig i ansiktet. Man kanske skulle kunna förstå om det var Tuva-Li eller EmmyLou, men Adam!? Vad är det man säger skitiga barn är lyckliga barn 😀

Engla-Freja har funnit en ny vän på gatan. Jag är så glad för hennes skull, vänner är som diamanter sällsynta och dyrbara. Känns skönt att hon har någon här där vi bor. Alla hennes vänner bor ju på andra sidan staden där vi bodde förut.

Apropå vänner så har Victors polare varit här idag. Dom där söta små pojkarna som åkte bräda och var så små, nu är dom stora unga män. Lagom till maten var undanplockad och jag börjat städa så dundrar Victor in och undrar vart maten är? Hm som vanligt och så, medan han käkade så busade polarna med Colin, Charlie och Adam.

Älskar dig mammis, du behöver inte vänta uppe på mig inatt! Nähe okej, kommer den känslan någonsin gå över, oron över att inte ha sina barn hemma i tryggheten. När de var mindre så hade man hjärtat i halsgropen när de var ute och det var freerunning som gällde. Då kunde man få ett mms från ett hus väldigt högt upp. Jag var tokig på ungfan! Nu är det en annan oro. Jag försöker att koppla bort det, hur jag än försöker så kommer jag ju aldrig kunna vara överallt och skydda honom. Han måste få upptäcka världen och livet på egen hand. Han vet att jag finns här och vi har så nära relation så jag vet att han ringer mig oavsett vad. Det är en känsla som kompenserar upp min oro. Små barn små bekymmer, stora barn stora bekymmer.

Och så åker dom iväg, i bil, stora…

Nu ska jag koppla på lurarna och kämpa mig igenom min runda längst kanalen!

Kram / Madeleine